en essä om Indiens tigrar
Denna essä hävdar att:
Tigern överlever inte 2000-talet utan stöd från människan.
… i alla fall om vi vill se levande tigrar på fler ställen än bakom galler på zoo …
Tigern (Panthera tigris) är den största medlemmen i kattfamiljen. Tidigare kunde man hitta vilda tigrar ända från Turkiet i väst till Ryssland i öst, idag finns emellertid den vilda tigern enbart i några få länder i Asien. Världsnaturfonden (WWF) rapporterar att på 100 år har antalet vilda tigrar i världen sjunkit från ca 100.000 till omkring 3 200. De orsaker som anses vara bakomliggande för denna minskning av tigerbeståndet är framförallt illegal jakt samt krympande naturliga livsmiljöer.
Trots att det sedan många år är olagligt att handla med tigerdelar så är efterfrågan fortfarande stor, framförallt i Kina och Japan där tigerdelarna används som statussymboler och i framställning av naturmedicin. Naturmedicin framställd av tigerdelar är, även då vetenskapliga bevis för dess effektivitet saknas, ett eftertraktat läkemedel av asiater med potensproblem. Enligt beräkningar gjorda av naturforskare på WWF så beräknas den illegala handeln med hotade djur idag omsätta ca 65 miljarder kronor. Detta faktum har inneburit att många människor ställer sig frågan:
Hur kan människan å ena sidan utge sig för att vara på tigerns sida,
för att i nästa stund spara på krutet i kampen för dess överlevnad?
… ekvationen går helt enkelt inte ihop…
I Indien lever den bengaliska tigern, den vanligaste arten av de återstående tigrarna, och det beräknad leva ca 1 700 tigrar i Indiens skogar. Under många århundraden har den bengaliska tigern spelat en viktig roll i den asiatiska folktraditionen, i dess kultur samt figurerat i otaliga legender och historier. Utöver det så har tigern för många gjort en vandring från att ha varit ett skräckinjagande rovdjur, en kallblodig mördare långt in i djungeln till en globalt uppskattad och älskad varelse.
Att tigern verkligen är omtyckt påvisas i bland annat en undersökning som gjorts
av Animal Planet där 50.000 tittare ombads svara på frågan:
Vilket är ditt favoritdjur?
(det visade sig, föga förvånande då jag tar upp detta i en essä om tigrar, att det var
just tigern som tog hem segern och vann förstaplatsen i tittarnas hjärtan)
Engagemanget i tigerns situation blir även tydlig genom de många politiska insatser som har gjorts genom åren för att stärka tigerbeståndet i Asien. De politiska intresset tog ordentlig fart för knappt 40 år sedan under ledning av den dåvarande Indiska premiärministern Indira Gandhi som med stöd av sin regering och av WWF öppnade nio tigerreservat i Indien. Insatsen kallades ”Project Tiger” och innebar att nio nya reservat bildades i olika naturtyper inom tigerns utbredningsområde. I dessa tigerreservat uppskattades att omkring 1800 tigrar levde, och målet för reservaten var att
både djur och växter kunna öka i antal i de fredade zonerna.
Med åren har fler reservat bildats för att skydda tigrarna och den unika miljö som bara finns i Indiens skogar. Under de första elva åren efter Project Tigers invigning uppskattades tigerbeståndet ha ökat till drygt 4000 djur, men inte långt efter denna rapportering syntes en tydlig minskning i tigerbeståndet. Denna plötsliga minskning fann sin förklaring då det framkom, efter utredning av den Indiska myndigheten, att man i flera reservat bedrivit osäkra inventeringar av antalet djur. Det framkom även att reservatets ansvariga falskeligen rapporterat ett rimligt tigerbestånd till myndigheterna och bakom ryggen på lagen vid flertalet tillfällen medverkat till tjuvjakt och smuggling av tigerdelar. Ett exempel på en sådan händelse är då reservatet i Panna, år 2009, anordnade tigersafaris trots att reservatet ekade tomt, förklarar Stefan Jonsson, tidigare djurparkschef vid Parken Zoo Eskilstuna samt ledande expert på stora kattdjur, i en artikel för tidningen Forskning och Framsteg (FoF) http://www.fof.se/tidning/2011/1/karismatisk-till-dods Han berättar att Pannareservatets ledning erkände att parkens 24 tigrar försvunnit på tre år, troligen på grund av tjuvjakt. Idag anses inventeringsmetoderna vara mer avancerade och därför säkrare än förut, något som gör det lättare för naturforskare på bl.a WWF att urskilja individer för att kartlägga tigerbestånd samt analysera tigerns levnadssätt. Många tigrar är även försedda med radiosändare för att ytterligare fylla i forskarnas tomma pusselbit när det handlar om tigerns behov och vanor.
De bengaliska tigrarna lever större delen av sina liv ensamma i stora revir på upp till 50-100 km2 som de försvarar mot inkräktare. Tigern är vandrande och kraftfulla jägare som vid vuxen ålder kan väga upp till 250 kg, vilket gör den bengaliska tigern beroende av stora ytor i en miljö som erbjuder gott om större bytesdjur då en hungrig tiger kan äta upp mot 27 kg vid ett tillfälle. I normala fall så undviker tigern all kontakt med människor, men en tiger som blir överraskad, har ungar eller lider av dålig tillgång på bytesdjur kan i desperation också ge sig på människor.
I Indien och Nepal delar miljontals människor livsutrymme med tigrarna, samtidigt fortsätter jordens befolkning att kraftigt öka vilket medför att industrier breder ut sig över Indien för att mätta befolkningens efterfrågan. Denna expansion av industrier fortsätter växa tills de börjar nagga de frodiga naturreservaten i kanterna, vilket leder till ett ökat tryck på natur, djur och invånare. Detta faktum innebär att både djur och människor står inför flera allvarliga hot från olika håll, hävdar Colin Stafford-Johnson som är dokumentärfilmare för amerikanska Public Broadcasting Service (PBS). Påståendet stärks av naturforskare på WWF som visar på att det finns tydliga beräkningar på att världens tredje största regnskogsområde, de som finns i Asien, kontinuerligt minskar med 5,9% varje år. Denna minskning beror på skövling och sker av främst två skäl: de värdefulla tropiska timret som säljs dyrt samt på grund av den expanderande anläggningen av oljepalmsplantager. Dessutom bedrivs stora bomulls- och räkodlingar samt dammbyggen- även dessa breder ut sig över allt större områden i Asien, en utbredning av aktivitet som är skadlig både för miljön, djuren och lokalbefolkningen. En så omfattande förlust och fragmentering av livsmiljöer har begränsat tigrarnas överlevnadsmöjligheter till små, spridda öar av kvarvarande skog- som idag är naturreservat. De faktum att livsmiljöerna krymper då tigrar behöver stora territorium innebär att allt färre tigrar kan och får plats att överleva i det vilda, detta håller både Colin Stafford-Johnson och naturforskare med om. Istället föds idag alla Indiens tigrar i ett av de 37 isolerade tigerreservaten som är utspridda över landet, och detta menar forskare är en ytterligare orsak till att tigerbeståndet fortsätter att minska. De tigerreservat som finns i Indien idag är inte sammankopplade med varandra utan skiljs åt av en osynlig reservatgräns där verkligheten utanför består av omkring en kvarts miljon människor som lever i anslutning till reservaten samt en natur där varenda centimeter av marken utnyttjas, detta rapporterar Colin Stafford-Johnson (PBS) i en dokumentärfilm om Indiens tigrar. Lokalbefolkningen föder upp stora hjordar med getter som äter upp reservatets gränser, industrierna spränger bort bergen för att ge plats åt plantager och betesmarker till boskap. Det har visat sig vara just fattigdom samt omvandlingen av skogar till plantager som är vanliga orsaker bakom konflikter mellan människa och tiger då de tvingas allt närmare varandra i sina krympande livsmiljöer. Att tigrar lever i isolerade populationer gör att de är mer mottagliga för inavel men även mer tillgängliga för tjuvskyttar då tät naturskog med naturliga gömställen är begränsat. Kombinationen av förlorad livsmiljö, isolerade populatoioner, förlust av naturliga bytesdjur samt av direkt tjuvjakt, är vad naturforskare på WWF hävdar vara huvudkällorna till att tigern är på väg att dö ut.
Att källan till problemet är långt större än tjuvjakt och att åtgärder på bred front är nödvändigt är något som WWF är medvetna om då de valt att i Indien finansiera projektkoncept så som ”Hoppets landskap”, ”Terai Arc landskap” samt ”Satpuda Maikal landskap”. Tre projekt som alla arbetar varierat med olika aspekter av tigerskydd. Enligt WWF går en stor del av deras arbete i Indien ut på att länka samman tigerreservat och nationalparker till större sammanhängande skyddade områden där tigrarna får möjlighet att leva efter sin natur. WWF tillsammans med många andra organisationer bekostar även många antitjuvjaktspatruller och förser dem med utrustning för att effektivisera deras arbete.
Många menar dock att det är ”tigern eller människan”, att det finns så många andra problem för människorna i Indien som är långt mycket viktigare och att de därför inte kan bry sig om tigrarna. Men Colin Stafford-Johnson (PBS) menar bestämt att tigern är ett mänskligt problem. Han menar att utan tigrar i Indiens reservat, så kommer Indiens regnskogar att försvinna inom loppet av några år då de enda skogarna som är välskyddade i Indien är just skogar där tigern lever. Han hävdar även att så fort tigrarna försvinner från reservaten så kommer de politiska intresset vändas från skogen och intresset av att bevara skogarna kommer försvinna- grävskoporna och lokalbefolkningens boskap kommer få allt större tillträde till reservaten utan tigern. Colin poängterar att om infiltrationsområderna förstörs så får alla som lever utmed bergskedjan stora problem.
Det handlar inte bara om att bevara en utrotningshotad art, faktum är att alla människor i Indien är beroende av tigern för att kunna behålla de land dom har.
I enlighet med den kinesiska almanackan så firades år 2010 som Tigerns år, en högtid som infaller vart tolfte år. Frågan som Stefan Jonsson (FoF) ställer i sin artikel är om den vilda tigern finns kvar då nästa firande av tigerns år infaller eller om en av världens största katter har gått förlorad? Som följd av rådande situation så samlades sommaren 2010, politiska representanter för de tretton länder i världen som hyser tigrar. Under mötet som ägde rum på ön Bali i Indonesien, beslutades att med gemensamma krafter åter igen skulle försöka hejda tigerstammens minskning under kommande två år, samt att jobba för att antalet tigrar under en tioårsperiod skulle fördubblas till 6400.
Många utomstående kände sig dock skeptiska till att en sådan förändring skulle vara möjlig och refererade sina tvivel till tidigare misslyckanden inom tigerfrämjandet. De ställde frågor och krävde bevis för vilka åtgärder som skulle göras annorlunda denna gång för att uppnå ett framgångsrikt resultat. Svaret som politiker och naturforskare gav var att man skulle angripa problemet genom att: stoppa den illegala jakten på tigrar och handeln med tigerdelar samt genom att skydda tillräckligt störa och viltrika områden för tigrarna. Stefan Jonsson (FoF) berättar i sin artikel om hur ett uppföljningsmöte i S:t Petersburg i slutet av november 2010 ägde rum under den ryske presidenten Vladimir Putins ledning, där alla tretton länder som deltagit skrev under ett 62 sidor stort dokumentet med namnet ”Global Tiger Recovery Programme”. Huvudsyftet var att säkerställa en livskraftig population av bengalisk tiger i Indien, dels för vetenskapliga, ekonomiska, estetiska, kulturella och ekologiska värden. Utöver huvudsyftet ville man även verka för att alltid bevara områden med stor biologisk betydelse för naturarv och för att förhindra de framtida sociala- och naturkatastrofer som beräknas följa en förlust av de Indiska regnskogarna.
Tigern har länge varit utrotningshotad, många av tigerns underarter har redan gått förlorade, och detta trots att tigern inte har någon naturlig fiende. Tigern har genom århundraden bevisat att den kan överleva såväl naturkatastrofer som klimatförändringar, att den har förmågan att anpassa sig till såväl tropisk hetta i Indiens regnskogar som till bitande kyla på Sibiriens slätter.
Trots detta så är naturforskare och vetenskapsmän är eniga:
Tigern står chanslös om industrierna fortsätter att omvandla regnskogar till plantager,
inte heller kan den anpassa sig till ett liv i krympande reservat utan mat.
Så faktum kvarstår:
Tigern överlever inte 2000-talet utan stöd från människan och
Tigerns år skulle då endast vara en minnesvärd legend i de kinesiska almanackorna.
_______________
Några källor som ligger till grund för denna essä
http://fof.se/tidning/2011/1/karismatisk-till-dods [2012-12-05]
http://www.wwf.se/vrt-arbete/illegal-handel/1279029-tigern-hotas
http://www.pbs.org/wnet/nature/episodes/broken-tail-a-tigers-last-journey/introduction/6351/
http://wwf.panda.org/what_we_do/endangered_species/tigers/tigers_threats/tiger_habitat_loss/
http://www.globaltigerinitiative.org