28 juni 2011
Uppdrag nr: 140- Plantera ett äpple eller ett päron i en park nära dig
Uppdraget genomfört [x]
Vad hände:Jag började uppdraget med att samla ihop alla de saker jag tyckte mig behöva inför uppdraget, jag letade reda på en lämplig spade som enkelt kunde tas med ut i parken utan att väcka alltför stor uppmärksamhet, ett gammalt äpple som låg bortglömt i fruktkorgen och en flaska vatten för att kunna vattna efteråt. När allt detta var insamlat och låg på plats i min korg begav jag mig med raska steg mot parken! Jag övervägde faktiskt att gå till en parkrabatt- men kom sedan på att det antagligen var olagligt och äppelplantan skulle garanterat bli bortplockad omedelbart, så istället gick jag till skogsparken där mitt lilla äpple skulle få goda möjligheter till liv. Väl framme tittade jag mig omkring, hittade den perfekta platsen- spatserade ut i skogsbrynet och satte igång att gräva en grop. Det var tungt och kändes som att gräva i sten, dessutom fullt med ilskna pissmyror överallt som inte gillade mig.. Tillslut lyckades jag gräva fram ett hål som var stort nog (hoppas jag) och där tryckte jag ner äpplet, fyllde igen hålet och hällde vattenflaskan över jorden. Tänker vara optimistisk och tro att det faktiskt kommer växa upp ett äppelträd där!.. någon gång.. kanskse..
Det kändes till en början som ett väldigt lätt uppdrag, plantera har man ju gjort förut och ingenting pinsamt kunde inträffa mitt ute i ingenstans. Så tänkte jag. Sen att marken var hård som sten så jag behövde ta i med hela min kroppstyngd för att få ner spaden en halv millimeter i jorden, att myrorna sprang omkring och muckade gräl och att det gick förbi folk som stirrade frågande på mig där jag pustande och stånkande försökte gräva ett hål mitt ute i ingenstans- med en pytteliten spade- det tänkte jag inte på.. Det blev lite pinsamt faktiskt när folk stannade till och tittade, kände nästan för att förklara mig men det blev bara en artig nick och sen återgick jag till äppelplanterandet. Märklig känsla. Men det gick ju bra trots allt, och när allt var klart svängde jag förbi ån där jag kastat min flaskpost (uppdraget, del 1). Flaskposten var borta, inte ett spår av den så långt ögat kunde nå. Sen gick jag hem och hittade nio sjungande helgon utanför min dörr beväpnade med en marsipan-tapir och sprattelvatten. En bra dag.
Hur svårt var uppdraget:
en bit kaka [x] svettigt [ ] omöjligt [ ]